Har Lasse Winnerbäck i bakgrunden på ettan, han e fan riktigt skön ändå!
de blir inte ett långt inlägg det får vänta för jag orkar verkligen inte.

Har vart hemma nu i Sverige ett par dagar och Jetlagen börjar ordna sig. Somnade spik kl 20 ett par dagar de va lite sisådär. Glad för o va hemma ?!

NEJ!

Varför skulle jag vara det ? När jag hade allt jag älskade där borta.
4 år sedan jag var i Sri Lanka sist och det finns inget bättre än att gå av planet och känna lukten av
att det är här jag hör hemma. Synd bara att dem blivit lite moderna så man går rakt in i flygplatsen mycket roligare me de där trapporna de körde fram förut så man fick gå av planet ner för dem haha.

Jag har inte ens vart hemma en vecka och är redan trött på verkligheten
folk som inte lämnat Sverige och sett världen kategori 2 har inte sett något i sitt liv.
Såfort man kommer hem klagar folk på allt, Vädret, Finns inga cash, Det är mörkt när man går till jobbet, Det är mörkt när man går från jobbet.
Första dagen på jobbet idag,
- MIN MOBIL FUNGERAR INTE
BLA BLA BLA BLA .

Här går vi på stan på fin asfalterad väg med folk som går sin lilla väg och knappt ler.
Där hemma går jag på stan och alla kollar på mig för de ser att jag inte är därifrån, Jag har glasögon, Jag har modernare kläder snäppet lite ljusare i hyn och de ser att man är lite rikare än de flesta.
Det svider i hjärtat när barn kommer fram och pekar på en och vänder på handen för att man ska ge en peng, brukar alltid skita i det sen får ja alltid ångest o går tillbaka och ger o tänker här har jag mer pengar och han kommer ha mer nytta av dem. folk sitter på gatorna mitt i stan utan ben och skramlar sina bössor för att få äta. Skulle vilja dela ut pengar till alla man ser men det är alldeles för många. En man i staden Kandy när vi va där kommer fram och berättar att snart kommer en vagn typ med käk och han vill äta. och jag tänker hur mycket mod behöver man inte för o gå fram till någon man aldrig sett förut om pengar för att få lite mat i sig.

Tänk om du Svensson varje dag du vakna på asfalten visste att idag är exakt samma dag som igår
då jag ska upp och fråga efter pengar av alla för att få äta lite mat!! crazy shit that infects me!!



saknar verkligen alla som var där och gemenskapen man hade. Prata sitt eget språk
och bara njuta av livet, sjukt nu när ja tänker på det. Jag skriver att när ja åker till SriLanka är det att njuta av livet
Men ändå sitter jag här i skäggetorp, linköping, Sverige där jag är född och levt hela mitt liv.
Men det är ändå i SriLanka som är thousand miles away som är att njuta av livet.

Pantertanterna ( Mamma, Janet och Jenewi )
är fortfarande på SriLanka och hoppas att dem verkligen njuter av livet.


Jag hoppas bara att en dag blir allt bra igen
Så kanske om gud vill blir jag en Fernando som jag är född till!